Kan känna mig lite arg...Men jag vet ju själv hur jag varit. Frågade kollegan som vet om vad vi går igenom vad resten av kollegorna sagt. Då jag aldrig är sjuk menar jag. Redan är det flera som tycker sig konstatera att jag är gravid. Känns sjukt jobbigt. Kommer jobba imorgon och det känns faktiskt jätte jobbigt. Se deras blickar av spekulation och jag som måste ljuga dom rakt upp i ansiktet. Men vill inte att dom ska veta. Absolut inte innan vi är gravida och de får veta i sisådär v 14 eller nåt.Fasiken. Kan man inte som kvinna få vara "sjuk" eller? Nu ska jag se bonde söker fru❤😊
10 kommentarer
brister
19 Nov 2014 20:31
Jag tycker det är jobbigt att man alltid får frågan eller blicken när man inte dricker alkohol på middagar eller andra tillställningar.
Emmet86
19 Nov 2014 20:39
omdu varit sjukskriven sedan i fredags så är det tillräckligt länge för att säga att det var influensa. Jag gillar inte att ljuga och hatar att folk ska lägga sig i allt, men jag skulle inte heller säga något i detta läge.. Min chef vet vad vi går igenom men vi pratar ju inte om det och jag kommer ju inte säga hej hopp nu är jag hemma pga ET...skit i de andra o försök hitta på saker fram till testdagen. Det var det råd vi fick iaf..
Karin
19 Nov 2014 21:36
Håller med dig fullständigt! Ibland är folk för nyfikna helt enkelt.... Kram till dig
Karin
19 Nov 2014 21:38
Håller med emmet86, kommer själv behöva göra det. Min chef och en kollega vet, resten vill jag faktiskt inte berätta för. Det måste man ju välja själv. Jag började dessutom mitt jobb i våras .... Vi får inspirera varandra till bra bortförklaringar?! ;)
Emmet86
19 Nov 2014 22:20
Karin: Jag är också "ny" på jobbet - började min tjänst för snart 8 månader sedan. Jag har kunnat vara ärlig med mot chefen och också nämnt processen för de närmsta kollegorna. Men det har vi endast pratat om ett fåtal gånger, det är ingen som "följer" min resa. Utan jag har sagt varför jag är borta mycket helt enkelt. Jag vill inte berätta när det blir ET för det blir så mycket stress ändå, vill inte att många ska veta och sen fråga: hur går det hela tiden. Jag kommer ev. försöka vara sjukskriven 1-2 dagar kring ET för att "ta det lugnt" (har mått otroligt dåligt i perioder under de 19 månader vi nu försökt bli gravida), så läkaren tyckte också jag skulle försöka ta det lugnt. Men jag är ensam på min tjänst och känner inte att jag bara kan sjukskriva mig en dag när jag egentligen inte är sjuk. Får jättedåligt samvete och gör aldrig det. Så jag får se hur jag gör...Vet ju inte än när ET blir för oss. Bara att vi har fyra små embryon som väntar i frysen...
Vad är din histora Karin?
Karin
20 Nov 2014 15:04
Emmet86: vi har också försökt länge och gjort utredning. Inga " fel" hittats. Testat pergotime och på tredje gången blev jag gravid men fick tyvärr missfall i v 8+5... :/ pergotime var mest för att " boosta" lite... Så nu är vi inne på IVF ( missfallet var i april) och jag kör långa protokollet på Sahlgrenska. Skönt att ändå vara inne i processen nu. Lite pirrigt och nervöst och närmar mig v 48 vet mer i morgon hur jag svarat på gonal etc. :) så nästa v blir det nog ägguttag och insättning. jag har varit ärlig mot min chef redan från början och närmsta kollega men jag vill också undvika frågor som " hur går det" hela tiden ;)
Emmet86
20 Nov 2014 15:55
Karin: Beklagar missfallet :( Har förmodligen varit med om ett titidgt missfall (i vecka 5), men eftersom det var så tidigt så behövde vi aldrig åka in - min kropp skötte det själv. Vi genomgick utredning tidigare i år och det som hittades hos oss var en polyp i min livmoder (opererades bort i september) och långsamma simmare hos samborn. Vi fick veta att sannolikheten att vi ska bli med barn påe gen hand är extremt liten. En gång har det ju hänt men med missfallet då, vi hann inte ens plussa (var utomlands då, därav mitt "förmodligen").
Vi körde korta protokollet, går privat i Sthlm. I väntan på den evighetslånga landstingskön, som vi nu stått i lite mer än en månad. (6 månaders kötid här). Vi har köpt ett 1-försök privat. Fick ut 31 ägg varav 4 embryon hamnade direkt i frysen, blev aldrig ET för mig pga överstimulering.
Hur gammal är du / ni och när började ni försöka?
Bor du i Gbg, hur lång är kötiden där?
Karin
20 Nov 2014 21:49
Japp bor i Gbg. Vi fick remiss fr privat Gyn till IVF Sahlgrenska i feb i år och fick sedan komma på inskrivning i juni. Juli var ju stängt. Min behandling fick också vänta för man trodde att jag hade ev liten polyp som man ville ta bort helt innan IVF start. Gjorde hyskeskopi i sept visade ingenting, så hade försvunnit av sig själv :) så start på ivf behandlingen blev i slutet av okt . Och här är vi nu :)
Karin
20 Nov 2014 21:54
Emmet86: slutade med P- piller maj 2012, men då testade vi inte med Äl stickor eller nått. Jag är född 81, min man 79. Tack för omtanken, det var verkligen sorgligt med missfallet (samtidigt är jag ändå i efterhand glad över att det funkat en gång då " borde" det funka fler gånger tänker jag) :) beklagar ditt missfall med. I Gbg är det i offentlig IVF vårdgarantin dvs tre mån till första besök och sen tre mån ( max) till start. Jag tycker det ändå gått ok ändå för oss med kötiden...
Emmet86
21 Nov 2014 08:03
Då är ni något äldre än oss (vi är födda 86 och 82) och vi började i april 2013. Vi kör med ÄL-test för första gången nu, eftersom vår klinik vill pröva på ET i naturlig cykel för att jag ska slippa mer hormoner. Vi har fyra embryon i frysen och hoppas såklart att det ska bli ett ET nu som leder till bebis. I värsta fall hinner vi med ett till fyrsförsök från vårt lager innan vi kommer ikapp landstingskön. Fy, vill inte ens tänk att det kan ta massor med månader till :(
Kämpa på!
Kommentera